Sociolekter

Sociolekter liknar dialekter men sociolekter handlar om hur sociala skilnader visar sig i språket. Hur det språket förändras beronede på vad man har för yrke, kön, ålder, utbildning, status, intressen m.m. Ofta använder en människa många olika sociolekter eftersom man ingår i flera olika sammanhang. Sociolekten liksom dialekten innehåller inte bara speciella ord utan även meningsbyggnad, pauserin, tonläge och betoning. Eftersom språket är det viktigaste vi har för att kunna kommunicera är det naturligt att vi anpassar det till dem vi tycker om att umgås med och försöker ibland efterlikna andras sätt att prata, det kan skapa gemenskap och hålla samman gruppen. Sociolekt uppkom då klassamhället formades och man ville visa sin sociala status.

Forskaren Basil Bernstein lade fram begreppen ”begränsad kod” och ”välutvecklad kod”.

Begränsad kod används ofta i hemmet, alla har tillgång till den och alla förstår den. Medans den välutvecklade koden mera är sån som man använder i offentliga, akademiska och formella sammanhang och alla har inte tillgång till den. Bernstein menar att barn från medelklassen har större kunskap om den välutvecklade koden är arbetsklass barn. Eftersom att medelklassbarn får lära sig den redan i hemmet då föräldrarna tar med sig det sättet att tala hem från arbetet medans arbetsklass barn inte lär sig den fören dem börjar skolan. Denna forskning gjordes på 60-talet men forskare anser att det är relevant än idag.