Slang

Ordet slang är en förkortning av ordet slanguttryck. Slang är oftast liknelser, förkortningar eller varianter av det vardagliga talet och ses av många som nyskapande.

I olika grupper använder vi olika slanguttryck. Ungdomar har ofta en stor mängd slang i sitt talspråk, men slang kan också förekomma bland arbetskamrater i en yrkesgrupp, då kallar man det ofta för jargong. Ett gammalt yrkesspråk är sotarnas knoparmoj, därifrån kommer ord som brallor (byxor) dojor (skor). Söderslang är ett gammalt slangspråk från de södra delarna av Stockholms innerstad. Där snackar man om bulle (taxi) och kosing (pengar).

En del slanguttryck kan vara vanliga ord som med tiden ändrat betydelse eller förvrängts.

t.ex ordet plugga och limma. Plugga betyde från början täppa till något, men används idag då man pratar om att ta till sig information och kunskap. Limma användes för till att beskriva när någon flirtar eller stöter på någon annan, men betyder idag när man klistrar ihop saker.

Slanguttryck ändras med tiden precis som alla andra nya ord i språket. Ett ord som var slang för ett tiotal år sedan kan bli etablerat och så kommer ett nytt slangord tio år senare.

sno (att ta något) har blivit baxa t.ex.

Slang kan också vara lånord från andra språk. Från turkiskan har vi fått guzz (tjej), från arabiskan jalla (skynda sig) och från serbiskan kommer bre (man).

Det kan också vara helt nya, påhittade ord som t.ex ovärt som beskriver att något inte är bra.

Grundregeln för hur man vet vilka ord som är slang är att slangord inte är accepterade i vårdat språk  och de förekommer sällan eller aldrig i skriftspråk. Slang ser olika ut beroende på var man bor och vilka i grupper man umgås.